Stranden
Jaha idag har jag provat på hur det är att vara på stranden själv med fyra barn. Ja helt själv var jag faktiskt inte, min bror och två barn var med, men han hade ju fullt upp med sina två.
Vansinne tänker ni säkert och ni har helt rätt, fullkomligt vansinnigt. Bebis tyckte att det blåste och ville amma, men det var för svårt när det blåste. Storebror var modig i vattnet. Mellanbror 1 lekte i sanden och rusade runt på gräsmattan medan mellabror 2 krävde att få bli gungad oavbrutet i den roliga gungställningen en bit ifrån strandkanten.
Man kan lugnt säga att ja hade fullt upp. 1,2,3 1,2,3 1,2,3 1,2,3 räkna alla om och om igen för att hela tiden ha koll på dem. Ingen får ju någonsin glömmas bort eller försvinna på en badplats.
När jag trodde att vi skulle åka hem hade plötsligt alla tre bestämt sig för att bada.......oj oj oj. Och sen skulle alla tre ha hjälp med att få av blöta, sandiga badkläder. Den ena frös, den andra var kissnödig och den tredje bekymrade sig för att han hade sand mellan tårna.
Turlit nog somnade lillebror i sjalen och sov sig igenom strandbesöket. Tack snälla bebis. Att du sen skulle maratonamma i bilen när vi skulle åka hem kan jag faktiskt förstå.
Konklusion: Barnen hade kul, jag fick en rejäl utmaning. Avkoppling? Nej inte det minsta.
Några bilder undrar ni kanske nu. Nej absolut inte, hade inte en chans att hinna få upp kameran ur väskan.
God natt