Innan ni läser vidare föreställ er att det är måndag den 13:e oktober. Det är ju så att det är en alldeles galen fördröjning här i bloggen. Ingenting skrivs samma dag som det händer.

 

Andra måndagen i oktober är det älgjaktspremiär. Så även i våran familj. Pappan åker tidigt, mamman fixar frukost, skjutsar barn till skola och förskola. Barnen talar snabbt om för fröknarna att pappa är på älgjakt. Ovanligt onödig information att delge dagisfröknar tycker mamman (ni förstår säkert varför).

 

Det tar 30 minuter till jaktmarken, men redan efter 29 minuter kommer ett sms: "Hjort skjuten". Den äldsta jaktkamraten som rest från södra Jylland under natten kunde inte hålla sig tills övriga i jaktlaget kommit till skogen. Istället smög han sig iväg lite i förväg och mötte hjorten som numera ligger i frysboxen.

 

 

Styckningen av hjorten är för övrigt ett blogginlägg i sig, men på grund av kronisk brist på tid att blogga kan jag dra det kortfattat. Tre småbarnspappor från häromkring träffas kl 20 en kväll (pappan i huset är en av de tre, den andra är mammans bror och den tredje är brorens och mammans kompis/kollega). De styckar hela natten (stor hjort det där...). Vid 04:30 är de färdiga. Sovmorgon tänker ni?. Det kan papporna glömma. Inga barn eller mammor tar någon hänsyn till pappor somstyckar kött på nätterna. Argument som att det ju inte går att stycka någon annan tid på dygnet är förvisso sant, men det hjälper föga.

 

/ Mamman